Trandansen vid Hornborgasjön: dansen, platsen och när du ska åka

Dansen är inte en rörelse utan en repertoar. Fågeln bugar djupt med halvöppna vingar, hoppar rakt upp, springer i cirklar eller åttor med snabba korta steg, kastar upp pinnar och grästussar med näbben, gör piruetter och stannar sedan tvärt i en stel pose. Sekvensen kan gå på några sekunder eller hålla på i minuter. Den smittar av sig. När ett par börjar följer ofta grannarna efter.

En vanlig missuppfattning är att dansen är en ren parningsdans som bara förekommer på våren mellan fåglar som ska häcka. Så är det inte. Dansen förekommer året runt, hos par, hos ensamma fåglar och hos ungfåglar som ännu inte har någon partner. Ungarna dansar mest lekfullt och lär sig genom att härma äldre fåglar.

Hur bra dansen fungerar som mått på ett pars kvalitet är oklarare än man kunde tro. En studie i Behavioral Ecology mätte koordinationen i danser hos japansk trana och fann att par med sämre koordinerade danser fick fler ungar, inte färre. Resultatet talar mot den enklaste versionen av parbindningshypotesen. Studien gäller en annan art än vår trana, så den ska läsas som en varning mot förhastade slutsatser snarare än som ett svar.

Att tranorna samlas här är ingen slump och det är inte heller ursprungligt. Under 1800-talet drevs storskalig potatisodling vid godset Stora Bjurum söder om sjön, avsedd för brännvinstillverkning. Potatis som blev kvar i jorden efter skörden blev föda för tranor på väg norrut. Fåglarna började stanna. Vanan överlevde odlingen.

Samtidigt gick sjön en annan väg. Upprepade sjösänkningar från början av 1800-talet för att vinna åkermark krympte vattenytan från omkring 28 till 4 kvadratkilometer. På 1930-talet var sjön nästan torrlagd om somrarna. Först i början av 1990-talet restaurerades den, vattenytan höjdes och stränderna började betas och slås igen. Naturreservatet bildades 1997.

I dag sprider Länsstyrelsen i Västra Götaland omkring 150 ton korn per år vid Trandansen. Utfodringen är en skadeförebyggande åtgärd. Kornet ska hålla tusentals tranor borta från jordbruksmarken runt sjön. Att platsen samtidigt blev ett av Sveriges mest besökta naturmål är en bieffekt, inte syftet.

Räkningen görs av erfarna fågelskådare från Hornborgasjöns fältstation. Tranorna betar vid Trandansen under dagen och flyger i skymningen norrut ut i sjön för att sova på grunt vatten, skyddade från rovdjur. Räknarna står vid en fast linje mellan matplats och sovplats och räknar fåglarna med kikare när de passerar. Metoden kräver vana. Kvällar med regn, dimma eller kraftig störning ställs in helt, vilket syns som luckor i statistiken.

Trandansen ligger i reservatets södra del vid Bjurums kyrka, mellan Skara och Falköping. Vägen dit är skyltad med gröna skyltar och texten tranor i gult. Runt sjön finns ett tiotal fågeltorn och tre gömslen, bland annat vid Fågeludden, Fäholmen, Ytterberg, Almeö, Hånger, Ore Backar och Utloppet på västra sidan.

Morgon och kväll är de bästa tiderna. Vill du se utflygningen till nattplatsen ska du vara på plats en stund före solnedgången, då tusentals tranor passerar över huvudet på väg ut i sjön. Mitt på dagen står fåglarna och betar. Det är lugnare men mindre spektakulärt.

Vid Fågeludden går breda spänger ut i sjön som fungerar med rullstol och barnvagn. Naturumbyggnaden har hiss upp i tornet. Utloppet på västra sidan nås på en kort, rak och grusad väg. Kontrollera aktuell information hos naturum innan du åker, eftersom förhållandena varierar med säsong och väder.