Färgringmärkning av tranor och så läser du av en märkt trana

Systemet är detsamma i hela Europa. Vänster ben bär en kod som talar om vilket land eller projekt fågeln märkts i. Höger ben bär tre färgringar som tillsammans är unika för individen. Sju färger används: vit, gul, röd, blå, grön, svart och brun. Två ringar med samma färg sitter aldrig direkt på varandra, vilket är en inbyggd kontroll mot felavläsning.

En avläsning är värd betydligt mer om den är fullständig. Gå igenom listan innan du lämnar platsen, medan fågeln fortfarande är i sikte.

1. Vilket ben ringarna sitter på och hur många det är på varje ben.
2. Färgerna i ordning uppifrån och ned, ett ben i taget.
3. Var metallringen sitter, på vilket ben och ovanför eller nedanför de färgade.
4. Fågelns bedömda ålder: ungfågel eller vuxen.
5. Om den går tillsammans med föräldrar, partner eller syskon.
6. Hur många tranor som finns i flocken.
7. Om fler märkta tranor syns i närheten.
8. Datum, klockslag och exakt plats.
9. Förhållandena: väder, ljus, avstånd och vilken optik du använde.

Nedan är de koder som Europeiska tranarbetsgruppen enades om när det nuvarande systemet infördes. Serierna har byggts ut efterhand som de tagit slut, så en enskild fågel kan bära en kombination som inte står i tabellen. Behöver du den aktuella och fullständiga översikten finns den hos iCORA och Kranichschutz Deutschland.

En fågel som märkts utanför sitt häckningsområde får ingen nationsring alls, eftersom koden ska ange var fågeln hör hemma och det inte är känt. Tranan i det sista fotot längre ned är ett sådant fall.

De tre färgringarna på höger ben identifierar fågeln. I Sverige bär den översta ringen också information om var fågeln märktes, med några undantag.

Utöver färgringarna bär fågeln en numrerad metallring. Den kommer från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, som förser landets ringmärkare med aluminiumringar i olika storlekar för de flesta svenska fågelarter. Numret är unikt men går bara att läsa på en fågel i handen, inte i kikare. Färgringarna löser just det problemet.

På de äldre svenska tranorna sitter metallringen på löpan, det nedre benavsnittet ovanför tårna. Den placeringen visade sig kunna glida upp och fastna mot leden. Därför har den ersatts av den övre röda ringen i nationskoden, som är gjord av aluminium och bär Ringmärkningscentralens individuella nummer.

Innan färgkodsystemet infördes användes röda ringar med en ingraverad bokstavs- och sifferkombination. I Sverige löpte serien F01 till F90 med något undantag. Ingraveringen var vit under de första åren. De ringarna är i dag mycket bleka och svåra att läsa. Samma utveckling skedde i hela Europa: färgringmärkningen började i mitten av 1980-talet med röda ringar och vit alfanumerisk kod. Det nuvarande systemet med nations- och individkod infördes 1990 efter överenskommelser vid möten i Tallinn 1989, Orellana la Vieja 1994 och Stralsund 1996.

Tranan som fick namnet Paul märktes den 9 juli 1995 i Håcksvik i sydöstra Västergötland av trangruppen i Tranemo, med Sigvard Lundgren som en av eldsjälarna. Paul fick den individuella koden blå-vit-grön. Ett syskon märktes samtidigt med blå-vit-röd.

Redan nästa vår dök fågeln upp söderut. Mellan den 10 och 29 mars 1996 sågs Paul vid Lac du Der-Chantecoq i nordöstra Frankrike. Den 7 april samma år hade den flyttat något norrut och noterades vid Etain i Meuse, i en grupp om ett nittiotal tranor som nästan uteslutande bestod av ungfåglar.

Det dröjde till slutet av april och början av maj 1997 innan Paul sågs i Länghem i Tranemo, ungefär 25 kilometer norr om födelseplatsen. Under sommaren syntes fågeln inte alls, men i slutet av augusti ingick den i en höstflock på drygt femtio individer i Kalv, omkring en mil söder om Håcksvik.

Ett år senare, mellan den 30 augusti och 26 september 1998, höll sig Paul i en höstflock på ett hundratal tranor i Östra Frölunda, ungefär en mil sydväst om Håcksvik. Sådana flockar går gärna på stubbåkrar och letar spilld säd. I dem brukar fler färgmärkta tranor ingå. Paul hade ännu ingen partner. Flyttningen från hemmamarkerna skedde i månadsskiftet september till oktober. Den 9 oktober observerades fågeln på Rügen i Tyskland.

Det är den här sortens kedja som färgmärkning ger. En fågel märkt som unge på en myr i Västergötland går att följa till Frankrike, tillbaka till hemtrakten, ut i en höstflock, vidare till Rügen och ned till Spanien, utan att någon behövt röra den efter märkningen.

I Sverige märks hittills uteslutande ungfåglar. Märkningen sker vid fem till sex veckors ålder, när ungen är för stor för att gömma sig och för liten för att flyga, genom att man springer ifatt den. Undersökningar drivs bland annat i Tranemotrakten i sydöstra Västergötland, i Västmanland och i Västerbotten.