Tranor och lantbruk, från skada på gröda till ersättning

Tranor gör skada på åkrarna främst under våren och hösten, när stora flockar rastar nära sina sovplatser. De ger sig på spannmål, ärter, raps och potatis, både nysådda fält och mogen gröda före skörd. Eftersom tranan är fredad kan du få ersättning från länsstyrelsen för förstörd gröda, upp till hela värdet. Då ska skadan anmälas utan dröjsmål och besiktigas, du ska ha gjort något för att förebygga den och ansökan ska komma in inom tre månader. Det finns också bidrag till skrämsel och avledningsåkrar. Skyddsjakt på eget beslut är bara tillåten mot flockar på minst fem tranor vid oskördad gröda, mellan 1 april och 30 maj och mellan 1 augusti och 30 september.

Vi är inte jurister och sidan ersätter inte besked från din länsstyrelse. Regler och nivåer skiljer sig något mellan länen. Uppgifterna kommer från förordningar, Naturvårdsverkets föreskrifter, länsstyrelsernas sidor och SLU Viltskadecenter och är genomgångna i november 2026.

Vilka skador gör tranor på gröda?

Länsstyrelsen i Uppsala län skriver att korn, vete, ärtor och raps är särskilt attraktiva för fåglar som tranor, gäss och svanar. Skadorna kan drabba nysådda fält, som då kan behöva sås om och mogen gröda som står kvar före skörd. Potatis är en annan känslig gröda. Vid Kvismaren i Närke gav sig unga tranor som stannade över sommaren på potatisodlingarna i stor omfattning år 2004, enligt SLU Viltskadecenter.

Länsstyrelsen i Östergötland sammanfattar i sina riktlinjer för 2026-2030 att skadorna främst uppstår under vår och höst. Det sammanfaller med tiderna då tranorna rastar i stora flockar, före och efter tranornas flyttning. Skadorna minskar när tranorna väl flyttar söderut i oktober. Riskerna är störst för fält nära de stora sovplatserna, eftersom tranorna gärna äter på åkrar i närheten av sjön eller myren där de sover. I en GPS-studie från SLU låg åkrarna där unga tranor åt i genomsnitt 4,5 kilometer från sovplatsen.

Skadorna varierar mycket mellan grödor. Viltskadecentrets rekommendationer från februari 2026 nämner spannmål, raps, majs, ärter, bönor, potatis och vall när de beskriver hur skador ska värderas. För majs skriver SLU att det nästan alltid lönar sig att så om efter en skada. Omsådd är en kostnad som kan ersättas.

Får man ersättning för transkador 2026?

Ja. Viltskadeförordningen ger staten möjlighet att ersätta skador av vilt på annat än ren och fisk, om det är uppenbart oskäligt att den drabbade själv ska stå för kostnaden. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2018:5 beskriver hur det går till. Där definieras fredat vilt som vilt som inte får jagas vid skadetillfället enligt jaktförordningens bilagor och tranan har ingen allmän jakttid. SLU Viltskadecenter räknar tranor, svanar och gäss till de fredade arter vars skador centret arbetar med att begränsa.

Så går det till steg för steg

1. Upptäck skadanNotera datum, fält och ungefärlig areal. Ta gärna bilder på tranorna och skadorna.
2. Anmäl utan dröjsmålKontakta länsstyrelsen så snart du har upptäckt skadan. Det står uttryckligen i föreskrifterna att anmälan ska göras utan dröjsmål.
3. BesiktningLänsstyrelsen besiktigar skadan så snart som möjligt. Utan anmälan och besiktning ges ingen ersättning, om det inte finns särskilda skäl.
4. Fortsätt förebyggaSkrämsel, avledning eller skyddsjakt. Ersättning förutsätter att du har gjort något för att förhindra skadorna.
5. SlutbedömningLänsstyrelsen gör ofta den slutliga bedömningen strax före skörd eller vid tröskningen.
6. Ansökan inom tre månaderAnvänd blanketten Ansökan om ersättning för viltskada på gröda. Den ska ha kommit in inom tre månader efter att skadan upptäcktes.

Hur mycket betalas ut?

Ersättningen grundas på grödans värde vid skadetillfället och på besiktningen. För primärt jordbruk kan länsstyrelsen ersätta upp till 100 procent av de direkta kostnaderna, det vill säga förstörd gröda och upp till 80 procent av indirekta kostnader. SLU Viltskadecenter rekommenderar att skadan räknas som skillnaden mellan skadad och oskadad gröda i samma fält och att priset hämtas från en uppköpare, till exempel Lantmännen.

Extra arbete ersätts också. Enligt Viltskadecentrets rekommendationer om bidrag och ersättning från februari 2026 ersätts arbete med omsådd eller sortering av skadad gröda med 480 kronor i timmen och storbalar med högst 960 kronor per bal. Beloppen är exklusive moms och justeras varje år efter prisbasbeloppet. Vi har inte hittat någon självrisk för grödskador i föreskrifterna.

Vilket bidrag finns för att förebygga transkador?

Länsstyrelsen kan ge bidrag till skrämselutrustning och andra åtgärder som har dokumenterad eller sannolik effekt. Enligt NFS 2018:5 ska ansökan komma in senast tre månader innan åtgärden påbörjas, om länsstyrelsen inte bestämmer något annat. Det betyder att du ska söka i god tid före vårbruket och att ansökan ska vara beviljad innan du köper något.

Nivåerna skiljer sig mellan föreskrifterna, länens riktlinjer och SLU:s rekommendationer. Tabellen visar vad de tre källorna säger.

Naturvårdsverkets föreskrift sätter taket till 80 procent av de stödberättigande kostnaderna för bidrag till primärt jordbruk. Vilken nivå som gäller för dig avgör din länsstyrelse.

Flera länsstyrelser lånar också ut skrämselutrustning. Östergötland skriver det uttryckligen i sina riktlinjer. Fråga din länsstyrelse innan du köper egen utrustning, eftersom det är ett snabbt sätt att pröva vilken metod som fungerar på din gård.

Fungerar skrämsel mot tranor?

Skrämsel är den vanligaste åtgärden, men tranorna vänjer sig snabbt. Länsstyrelsen i Uppsala län skriver att metoderna måste varieras över tid. På sin sida om tranor, gäss och svanar beskriver länsstyrelsen de vanligaste metoderna i detalj.

Källa: Länsstyrelsen Uppsala län, Tranor, gäss och svanar, uppdaterad 26 mars 2025.

Odlingen kan också göra fälten mindre lockande. Länsstyrelsen i Uppsala ger tre råd: undvik att skapa landningsbanor, det vill säga stora öppna fält utan hinder nära sovplatserna, skapa tidiga stubbåkrar dit fåglarna kan ledas och låt kantzoner med höga grödor eller lähäckar bryta upp öppna ytor.

Vid Hornborgasjön har länsstyrelsen i Västra Götaland haft en anställd fågelskrämmare. SVT berättade 2019 om hur han ägnade ungefär halva sin tid åt att skrämma tranor från åkrarna runt sjön med fågelskrämmor, raketer, smällare och till och med en drönare. Skrämseln kombineras med avledningsåkern vid Trandansen, dit tranorna i stället lockas. Där kan besökare se tranor på nära håll utan att någon odling tar skada.

Vad är en avledningsåker?

En avledningsåker eller tranåker, är ett fält där tranorna får äta i fred, ofta med utfodring. Tanken är att tranorna ska samlas där i stället för på grannarnas fält. Vid Hornborgasjön lägger länsstyrelsen ut omkring 150 ton korn per år vid Trandansen enligt naturum, i första hand för att förebygga skador. Vid Pulken utanför Kristianstad utfodras tranorna under vårsådden nära fågeltornet.

Det bäst dokumenterade svenska försöket gjordes vid Kvismaren i Örebro län. SLU Viltskadecenter beskrev det i ett faktablad 2009. Sommarflocken av unga tranor hade vuxit från cirka 300 till nästan 2 000 fåglar och gav stora skador på potatis. År 2004 började man akut utfodra en träda på cirka 10 hektar med korn. Året efter pågick matningen från 2 maj till 15 augusti, först 800 kilo korn två gånger i veckan och senare ett ton tre gånger i veckan.

Resultatet var tydligt. Tranåkern lockade 75-100 procent av alla tranor i området och under matningsperioden rapporterades bara obetydliga skador på potatis och andra grödor. Faktabladet nämner också nackdelar: skador på fält som gränsade till tranåkern och oro för att utfodringen skulle få beståndet att växa ytterligare. Viltskadecentret rekommenderade en arbetsmodell i fem delar: en arbetsgrupp, kunskap om tranornas beteende, avsatta områden med långsiktiga avtal, personal för skrämsel och anpassad odling.

I dag rekommenderar SLU att länsstyrelsen finansierar avledningsåkrar och avledningsutfodring genom fleråriga avtal på 3-5 år. Har du mark nära en sovplats kan det vara värt att fråga länsstyrelsen om din åker kan bli en avledningsåker i stället för en skadeåker.

När får man skjuta tranor?

Tranan har ingen allmän jakttid, men jakträttshavaren får bedriva skyddsjakt under vissa förutsättningar. Jaktförordningen säger att jakträttshavare får jaga för att förebygga skador på de villkor som står i förordningens bilaga 4. Länsstyrelsens sida om skyddsjakt sammanfattar villkoren för tranor så här: du får jaga trana för att undvika skada om tranorna uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Det gäller mellan 1 april och 30 maj och mellan 1 augusti och 30 september.

Alla tre villkoren måste vara uppfyllda samtidigt. En ensam trana eller ett par på åkern får inte skjutas och inte heller tranor på en skördad stubbåker. Utanför perioderna eller om villkoren inte är uppfyllda, krävs tillstånd från länsstyrelsen. Enligt jaktförordningen kan sådant tillstånd ges för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, men bara om det inte finns någon annan lämplig lösning. Du söker via länsstyrelsens e-tjänst och ska återrapportera jakten efteråt.

SLU Viltskadecenter skriver att grundprincipen i det svenska viltskadesystemet är att skador ska förebyggas med hjälp av jakt. För tranor beskriver länsstyrelsen i Uppsala ändå skrämsel som den huvudsakliga åtgärden i dag, med avledningsåkrar som rekommenderat komplement.

Varför har transkadorna ökat?

För att det finns mycket fler tranor. Vid Hornborgasjön låg vårens högsta antal på 4 992 tranor år 1994. De senaste tio vårarna har toppen legat mellan 12 200 och 27 300. Längs hela den västra flyttvägen syns samma sak. Spanien hade omkring 45 000 övervintrande tranor vintern 1987-1988 och 190 743 i januari 2023. Fler tranor på samma rastplatser betyder mer bete på åkrarna runt omkring.

Skadorna har också blivit en fråga för forskning och förvaltning. SLU Viltskadecenter ger varje år ut Viltskadestatistik och rapporten för 2025, publicerad 2026, gäller skador av stora rovdjur och stora fåglar: gås, trana och sångsvan. Där redovisas bidrag och ersättningar för skador av bland annat tranor.

Vem ska jag kontakta om tranorna?

Länsstyrelsen i ditt län ansvarar för både ersättning, bidrag och skyddsjakt. Ring länsstyrelsens växel och fråga efter den som handlägger viltskador på gröda. Har du många tranor på marken nära en rastplats kan det också vara värt att höra med andra lantbrukare i området. Viltskadecentret rekommenderade redan 2009 att arbetet med tranåkrar organiseras i en gemensam arbetsgrupp.

Vill du läsa mer om fåglarna själva, om var de rastar och när de kommer, finns bakgrunden i våra sidor om tranans flyttning och om var man ser tranor i Sverige.

Vanliga frågor om tranor och lantbruk

Får man ersättning för skador av tranor?

Ja. Tranan är fredad och länsstyrelsen kan ersätta upp till 100 procent av värdet av förstörd gröda. Skadan ska anmälas utan dröjsmål, besiktigas och sökas inom tre månader och du ska ha försökt förebygga den.

Hur lång tid har man på sig att söka ersättning för viltskador på gröda?

Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen inom tre månader efter att skadan upptäcktes, om det inte finns särskilda skäl. Anmälan om skadan ska däremot göras utan dröjsmål.

Får man skjuta tranor på sin åker?

Bara som skyddsjakt. Utan särskilt tillstånd gäller det flockar på minst fem tranor vid fält med oskördad gröda, mellan 1 april och 30 maj och mellan 1 augusti och 30 september. Annars krävs tillstånd från länsstyrelsen.

Vilka grödor äter tranor?

Korn, vete, ärter och raps är särskilt attraktiva enligt länsstyrelsen i Uppsala. Tranor äter också potatis och betar nysådda fält på våren.

Vad är en avledningsåker?

Ett fält där tranorna får äta i fred, ofta med utfodring, så att de håller sig borta från känsliga grödor. Vid Kvismaren lockade en sådan åker 75-100 procent av tranorna.

Får man bidrag till skrämselutrustning?

Ja, från länsstyrelsen. Ansökan ska vara beviljad före inköpet. Enklare skrämsel ger 80-100 procent beroende på län, ljudskrämmor, laser och drönare högst 50 procent och upp till 30 000 kronor enligt SLU.

Fungerar drakar mot tranor?

Sämre än mot gäss. Länsstyrelsen i Uppsala skriver att drakar har visat sig skrämma gäss men har mindre effekt på tranor.

Finns det någon självrisk för transkador?

Vi har inte hittat någon självrisk för grödskador i Naturvårdsverkets föreskrifter. Ersättningen kan däremot minskas om du har fått annan ersättning för samma skada.

Läs vidare på svenskatranor.se